Nästan femton år har gått sedan jordbävningen i Stilla havet orsakade en tsunami som slog in mot Japans kust och kärnkraftverket i Onagawa. Ett kärnkraftverk som inte många känner till, överskuggad av det som hände på Fukushima Daiichi. Historien om Onagawa är dock lika viktig, om inte viktigare.

Vad hände? 

Kärnkraftolyckan på Fukushima Daiichi anläggningen inträffade den 11 mars 2011 som ett resultat av en kraftig jordbävning och en efterföljande tsunami som drabbade östra Japan. Olyckan ledde till en härdsmälta i tre av kärnreaktorerna vid anläggningen, vilket resulterade i utsläpp av radioaktivt material i omgivningen och i atmosfären. Fukushima Daiichi är den allvarligaste kärnkraftsolyckan sedan Tjernobyl 1986 och medförde omfattande konsekvenser för både miljön och människors hälsa.

Vid Onagawa kärnkraftverk, som ligger längre norrut längs Japans kust, inträffade också en kraftig jordbävning som följdes av en mindre tsunami den 11 mars 2011. Anläggningen i Onagawa drabbades dock inte av lika allvarliga konsekvenser.

Hur säkerhetskulturen bidrog 

Det fanns en stor och betydelsefull skillnad mellan de två organisationerna Tokyo Electric Power Company (TEPCO) som drev Fukushima Daiichi och Fukushima Daini, och Tohuku Electric Power Company som drev anläggningen i Onagawa, nämligen säkerhetskulturen.

Säkerhetskultur som är de kollektiva värderingar på en arbetsplats som påverkar sättet vi förhåller oss till risk och säkerhet. Inom kärnkraften har man sedan 80-talet arbetat flitigt med att förbättra säkerheten och säkerhetskulturen inom branschen där de flesta lyckats väldigt bra, tyvärr finns det undantag. Vikten av en väl förankrad säkerhetskultur och ett proaktivt säkerhetsarbete blir uppenbart när man tittar närmare på det som hände i Japan den 11 mars 2011.

Mer om säkerhetskultur ⇾

Tre kärnkraftverk påverkades av naturkatastrofen 2011

Den svåra kärnkraftsolyckan i Fukushima Daiichi orsakades av en kraftig jordbävning och en efterföljande tsunami. Olyckan orsakades dock inte av naturkatastrofen i sig utan av det som skedde efteråt, eller rättare sagt det som inte skedde innan. Den stora frågan är om olyckan hade kunnat förhindrats.

Det korta svaret är; ja, olyckan hade i alla fall kunnat förminskats om inte förhindrats.

Det långa svaret kommer här.

Totalt tre kärnkraftverk påverkades av jordbävningen och den 14 meter höga tsunamin. Fukushima Daiichi som är det mest omtalade och Fukushima Daini som ligger alldeles intill, båda drevs av TEPCO. Det mindre kända Onagawa Nucleur Power Plant drevs av Tohuku Electric Power Company.

De tre kärnkraftverken utsattes för liknande krafter från jordbävningen och tsunamin, de hade liknande kärnkraftsreaktorer, byggdes ungefär samtidigt och svarade till samma myndighetsorgan och säkerhetskrav. Det visade sig dock att utgången skulle skilja sig markant mellan de tre anläggningarna.

Utan att gå in på för mycket detaljer går det att konstatera att Fukushima Daiichi fick så svåra skador på reaktorerna att det uppstod flera härdsmältor. Fukushima Daini fick också svåra skador men lyckades parera en härdsmälta genom att kyla ner reaktorerna i tid och sedan stänga av dem, en så kallad cold shutdown. Kärnkraftverket i Onagawa däremot förblev till stora delar intakt trots att det ligger närmare jordbävningens epicentrum.

Vad var det som skiljde de här anläggningarna åt, hur kunde utkomsten bli så annorlunda?

I den officiella utredningen för olyckan på Fukushima Daiichi konstaterar man att olyckan orsakades på grund av konventionerna i den japanska kulturen: vår reflex att lyda order; att inte ifrågasätta auktoritet; vår hängivenhet till att följa planen; vår gruppism; och vår inskränkthet.

...this was a disaster “Made in Japan.”
Its fundamental causes are found in the conventions of Japanese culture: our reflexive obedience; our reluctance to question authority; our devotion to ‘sticking with the program’; our groupism; and our insularity.

Rapporten går vidare och listar fler bakomliggande orsaker (läs) bakomliggande organisationer. TEPCO som var ansvariga för kraftverket, NISA och NCA som reglerar kärnkraften i Japan samt METI myndigheten för kärnkraft bedömdes alla ha misslyckats med att införa de mest basala säkerhetskraven.

The operator (TEPCO), the regulatory bodies (NISA and NSC) and the government body promoting the nuclear power industry (METI), all failed to correctly develop the most basic safety requirements — such as assessing the probability of damage, preparing for containing collateral damage from such a disaster...

Skillnaden mellan bra och dålig säkerhetskultur

På kärnkraftverket i Onagawa fanns en integrerad säkerhetskultur med tydliga rutiner och riktlinjer. TEPCO hade dock inte det, trots att man var medveten om riskerna. När naturkatastrofen var ett faktum visste man precis vad som gällde på Onagawa, man hade tränat på det här otaliga gånger. I Fukushima rådde det i stället stor oordning på grund av bristen på information och rutiner.

En annan väsentlig skillnad mellan kärnkraftverken var att när kärnkraftverket i Onagawa byggdes tog man hänsyn till riskerna för en tsunami och omgav anläggningen med en 14,8 meter hög vall som skulle skydda mot tsunamier, trots att konsensus på den tiden var att 10 meter var tillräckligt. I planerna för Daiichi går det att läsa mycket om hot från jordbävningar men endast ett fåtal kommentarer om tsunamier. De valde att bygga skyddsvallar på 10 meter, delvis för att spara driftskostnader, och år 2002 ansåg TEPCO att skyddsvallarna kunde sänkas till 5,7 meter.

Det här exemplet visar hur viktigt det är med ett proaktivt säkerhetsarbete redan i designfasen och hur betydelsefull en säkerhetskultur är som genomsyras i hela organisationen där även ledningen tydligt föregår med gott exempel och prioriterar säkerheten. 

Säkerhetskultur och ledarskap ⇾

Vi på MTO Säkerhet har lång erfarenhet av att arbeta med säkerhetskultur inom kärnkraft och andra säkerhetskritiska branscher. Genom att kartlägga, analysera och utreda hjälper vi till att utveckla våra kunders säkerhetskultur.

Vill du veta mer om hur vi kan stötta ditt företag? 

Kontakta

Stefan Mattsson

+46 (0)70 396 77 63

stefan.mattsson@mto.se